What would I do without them?

När man har det som värst är det enklare att se vad i livet man verkligen uppskattar. Men ska inte ta allt och alla för givet.

Jag hade kunnat vara helt utan vänner eller haft mängder av ytliga sådanna. Men istället så har jag vänner som jag kan lita på, som betyder något för mig, varesig jag träffar dom ofta eller i stort sätt aldrig, så finns dom där. En riktig vän finns alltid där för en och det känns underbart att veta att det finns människor som bryr sig om en. Jag har aldrig riktigt tänkt på det, men mina vänner har alltid haft öppna armar för mig även när det har gått lång tid efter att vi setts. Jag är så glad att jag har dom, men vet att jag inte kan ta dom för givet.

Samma sak med hästarna. Jag uppskattar så sjukt mycket att jag har dom. Det är en extremt dyr sport, men trots det lägger mamma ut pengar på att jag ska få hålla på med det jag älskar. Hästarna är också underbara på sitt sätt, dom beter sig på det viset man förtjänar... men så är det väl med alla djur. Behandlar du dom på ett bra sätt så uppskattar dom dig, behandlar du dom illa visar dom ingen tillgivenhet och så enkelt är det.

Till skillnad ifrån människor så är djuren helt okomplicerade. Dom har alltid raka, lättförstådda anledningar till alla sina beteenden. Inga omvägar eller krångliga förklaringar som uteblir. Jag menar inte att människor är hopplösa, kommuniktionen och känslorna mellan oss är bara så mycket mer komplicerade.


Hästarna är fantaisktiska vänner när man bara behöver tröst, någon som lyssnar. Det bästa är dock att jag har både hästarna OCH mina nära mänskliga vänner till detta.

That´s everything for now
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback